Vi raffinerar linolja med moderna produktionsmetoder som vi har utvecklat på basen av klassisk raffineringsteknik


Video Mikkel Selder berättar om hur och varför vi raffinerar linolja:


RAFFINERING AV LINOLJA

Sammanfattning

Linolja är en blandning av fettsyror, proteiner, vaxer och antioxidanter. Av dessa har endast de omättade fettsyrorna de för linoljefärger och impregneringsoljor nödvändiga egenskaperna. Alla andra beståndsdelar i linoljan försämrar slutresultatet.

Omättade fettsyror oxiderar med luftens syre till molekylkedjor. Dessa bildar en elastisk polymer som kallas linoxin. Det är vattenavvisande och motstår fetter, petroleumprodukter, salter och hushållssyror t.ex. citron, vin och ättika. Ingen levande organism kan tillgodogöra sig linoxin, så det är obegränsat hållbart. Vi avlägsnar linoljans övriga beståndsdelar genom raffinering och tillvaratar de omättade fettsyrorna. Vi kokar dem på olika sätt till oljeprodukter med optimal viskositet och härdningstid för avsedd användning, d.v.s. impregnering av trä, polering av trä, rostskydd respektive skydd av porös sten.

Linolja raffinerades på motsvarande sätt för de bästa linoljefärgerna och linoljorna fram till mitten av 1900-talet. Processen var synnerligen tidskrävande och arbetsdryg, och föll i glömska sedan de syntetiska färgerna slagit igenom.

Kemin bakom torkande oljor

Linolja innehåller två torkande fettsyror: linolsyra, vars molekyler innehåller två dubbelbindningar mellan syreatomer, och linolensyra, som innehåller tre. Dessa kan bilda i princip obegränsat långa molekylkedjor, d.v.s. polymeriseras, genom oxidering.

En syreatom i t.ex. luften bildar en brygga mellan de dubbla syrebindningarna i två molekyler av omättade fettsyror genom att binda sig till den ena syrebindningen i vardera molekylen. Därigenom förenas fettsyremolekylerna till en större molekyl. Då linolsyran kan bilda bryggor till två andra fettsyremolekyler, och linolensyran till tre, kan polymeriseringen fortsätta tills jättemolekyler har bildats. Slutresultatet är en elastisk polymer som kallas linoxin.

Linolja innehåller också oleinsyra, vars molekyler innehåller en dubbelbindning mellan syreatomer. Den kan bilda en syrebrygga till endast en annan fettsyremolekyl och kan därför bli del av jättemolekyler av linol- och linolensyra, men kan inte ensam bilda jättemolekyler.

Alla andra beståndsdelar i linoljan ställer till det med torkningen, färgbeständigheten, hållbarheten och mögelresistensen i oljor och färger:

För linoljefärger samt för impregnerings- och poleringsoljor skadliga beståndsdelar

Antioxidanter

Linol- och linolensyrans tendens att polymeriseras med syre är ett hot mot fröets grobarhet. Därför bildas i linfröet antioxidanter, främst tokoferol, d.v.s. E-vitamin.

Avlägsnar man inte antioxidanterna tar linoljefärgen en vecka eller mer att torka, ofta bristfälligt. Detta kan åtgärdas genom att tillsätta ett torkämne, sickativ, vanligtvis koboltzirkoniumkarboxylat. Denna ger dock oljan en tendens att inte torka igenom utan endast på ytan; att skinntorka. För att motverka att så sker tillsätts ofta även 2-butanonoxim.

Framgången med dessa kemiska tillsatser är varierande. Närvaron av antioxidanter är orsaken till att man i manualer för linoljefärg kan läsa att man bör måla mycket tunna lager, att man inte skall måla i solljus och bara under den varma årstiden, samt att linoljefärg torkar mycket långsammare än alkydfärg (läs mer om denna nedan).

Selder & Company har löst problemet genom att avlägsna antioxidanterna.

Betakaroten

Linolja innehåller betakaroten, en antioxidant som gulnar med tiden. Denna permanenta gulning bör inte förväxlas med att linoljan är fotokromatisk, d.v.s. gulnar i mörker och bleknar på några timmar när den utsätts för ljus.

Selder & Company har löst problemet med permanent gulnande genom att avlägsna betakarotenet.

Mättade fettsyror

Linolja innehåller två mättade fettsyror: stearin- och palmitinsyra. Dessa kan inte torka, då de inte innehåller dubbelbindningar mellan syreatomer. I stället härsknar de, reagerar med vatten och utgör näring för mikroorganismer. Tillverkare av linoljefärg tillsätter därför ofta mögelgift.
Stearin- och palmitidsyra sönderdelas dessutom ganska snabbt, vilket leder till att bindemedel i färgen försvinner och lämnar pigmentkornen bara, varvid dess ljusbrytning ändras - färgen ”kritar”. Man kan läsa i manualer för linoljefärg att den måste fräschas upp med några års mellanrum.

När olja, fernissa eller färg som innehåller dessa fettsyror utsätts för väta, uppstår på ytan vita fläckar av olje/vattenemulsion, som kan torkas bort med fingret eller en trasa.

Selder & Company har löst problemet genom att avlägsna dessa fettsyror.

Vaxer

Vaxer på fröskalet bildar en klibbig gel med vatten. Därför fastnar linfrö på passerande djur och kan spridas. När olja, fernissa eller färg som innehåller sådana vaxer utsätts för väta, uppstår på ytan vita fläckar av gel som kan torkas bort med fingret eller en trasa.

Selder & Company har löst problemet genom att avlägsna vaxerna.

Proteiner

Proteiner är utmärkt näring för alla organismer och sönderdelas lätt. De är den viktigaste ingrediensen i linoljans biologiska sönderfall.

Selder & Company har löst problemet genom att avlägsna proteinerna.

Alkydoljefärg är polyester, en plast

Wikipedia/ Encyclopædia Britannica: ”Alkyd, eller alkydharts, är bindemedlet i alkydfärg. Det är en typ av konstharts framställd genom att en alkohol, ofta glycerol, och en organisk syra, till exempel ftalsyra, polymeriseras genom förestring, till en polyester, som i sin tur förses med omättade fettsyror från exempelvis linolja.”

Riksantikvarieämbetet, Materialguiden om alkyder: ”Lin-, soja- och tallolja är de vanligaste utgångsprodukterna, men fiskolja, kinesisk träolja, safflorolja, samt icke torkande oljor som kokos- och ricinolja och syntetiska fettsyror förekommer också.

Riksantikvarieämbetet, Materialguiden: ”Under en period användes också alkydoljefärger inom restaureringar som ersättning för linoljefärg. Men trots kortare torktider och bättre slagtålighet [vår anm.: jämfört med linoljefärg gjord med oraffinerad linolja] hade alkydfärgerna svårt att uppfylla kraven på god inträngning, elasticitet och ett autentiskt utseende under åldrande och nedbrytning.

Selder & Company linoljefärger är äkta oljefärger.

Processteknik

Genom att tillämpa modern processteknik på den gamla konsten att raffinera linolja kan vi rationellt producera rena fleromättade oljor. Pumpar, tankar, rör och processkärl är så långt det är möjligt tillverkade av rostfritt eller syrafast stål. Detta gör att vi kan hålla den produktionshygien som krävs för att framställa produkter av hög och jämn kvalitet. Råmaterialen tillförs processen via PLC-styrd vågapparatur och automatventiler. Därför tillsätts de i exakt rätta mängder vid rätt tidpunkt och slutprodukterna får alltid de riktiga egenskaperna.

Användning

Den raffinerade linoljan används som bindemedel i Selder & Co:s linoljefärger samt som vattenavstötande impregneringsmedel och poleringsmedel för trä, porös sten samt som korrosionsskydd för metall. Läs mer under LINOLJEFÄRGER, GRUNDOLJA, GOLVOLJA, MÖBELOLJA, LINOLJA FERNISSA, STENOLJA, ROSTSKYDDSOLJA.
Av de icke torkande fettsyrorna som vi avskiljer vid raffineringen gör vi GOLVSÅPA eller GROVSÅPA.
De övriga restprodukterna går till biogasproduktion.